Sevärdheter

Djaurmännen

Denna väg mot Sanda kyrka – på gotländska kallad Djaurgatu – följer en flack grusås, som under forntid använts för begravningar. Längsmed och på båda sidor om vägen ligger gravar från brons- och järnålder. Det visar att landsvägen kan vara ungefär samma ålder, omkring 3500 år.

På detta gravfält finns stensatta gravar – så kallade stensättningar – samt ett antal stenar, vilka en gång varit resta. Två av gravarna har tydliga kanter lagda av stora stenar. Söder om dem finns en eller två sydstenar. Seden att resa stenar vid gravar förekommer under både brons- och järnåldern. Varför man gjorde så, vet man inte säkert.

Märkligast är nog de stora nästan i rad liggande stenarna. I toppen har de alla en eller flera skålgropar – runda nedslipade gropar, som använts vid den hedniska kulten.  På två av stenarna är de sammanbundna av en ränna.

I alla tider har dessa stenar förbryllat och än idag hopar sig frågorna: Gjordes offergroparna före eller efter det att stenarna blivit liggande? Vad offrade man i dem? Blotade man här och lät offerblodet rinna från översta skålen ner över stenen?

Strelow återberättar i sin krönika ”Cronica Guthilandorum” från år 1633, följande sägen om dessa stenar:

Anno 1411 är tre män omvandlade till stenar, mellan Sanda och Klinte med hundar och garn (då fångades harar med garn). Och de ligger till åsyn ännu idag. Det har gått till på följande sätt: Det var fem män som gick ut på påsknatten för att jaga och beta (gillra fällor för) djur. Så ringde det till ottesång. Då gick två män till kyrkan. Tre var trötta och vilade sig och gick inte till kyrkan. Men när de lade sig ner omvandlades de till stenar och även deras hundar och garn. Och denna gata kallas Djurgatan.

De stenar vi ser här troddes alltså vara förstenade människor Djaurmannen0och djur. Under 1600-talet blev händelsen genom förväxling av ord flyttad till jultid. Därför kallas fornlämningen ibland för ”Julmännen”.

Cirka 300 meter längre norrut finns ytterligare ett gravfält med ett stort bronsåldersröse. Både röset och gravarna intill är sedan länge plundrade. Resta stenar samt en stor mängd gråsten mellan dessa gravfält, talar för  att här tidigare kan har varit ett enda stort gravfält.

Texten är avskriven ifrån tavlan på plats och är skriven av Länsmuseet Länsstyrelsen

 

Jättekast

Jättekast är ett stenblock som ligger vid Runne i Sanda. Stenen har förmodligen transporterats till sin nuvarande plats under istiden.

Men det finns även en sägen som berättar att när landet blev kristet och kyrkoJattekast1 rna byggdes med  sina malmklockor blev trollen på Karlsö irriterade på klockringningen, dom tog stenblocket och kastade det mot Sanda kyrka för att få tyst på ringningen, blocket gick i en fin båge men nådde inte riktigt fram utan hamnade vid Runne.

På 1930 talet behövde man sten till makadam man borrade ett hål i stenen det skulle sprängas men det blev aldrig av.

På 1970 talet såg Edvin Norragård till att stenblocket blev fridlyst.

 

Petarve Vattensåg

Länsstyrelsen har i augusti 2001 förklarat Petarve vattensåg och sågtorp, på samfälld mark för Petarve och Bäckstäde, resp. fastigheten Petarve 1:30 i Sanda, Gotland för byggnadsminne.

Byggnadsminnesförklaringen omfattar såghuset med vattenhjul och dammlucka och sågtorpet (Hildings hus) med bodar. Till byggnadsminnet hör ett skyddsområde som omfattar sågbacken och sågdammen, tomten till sågtorpet och hela samfälligheten uppströms ån (drygt 4 tunnland).

Petarve vattensåg (samfälld för Bäckstäde och Petarve) är byggd 1890 och restaurerad 1975. Tidigare fanns på samma plats en 1890 nedbrunnen ramsåg. Strax uppströms vid ett mindre vattendrag fanns tidigare en särskild kvarnbyggnad. I det nuvarande såghuset är en kvarn inbyggd.

Sågens ägare Magnus Bäckstäde, Hugo Johansson och Gösta Melin har överlämnat sågen som gåva till Sanda hembygdsförening.

Ca 150 m upp efter ån fanns en i slutet av 1800-talet bortriven vattensåg, tillhörande Nystugu hemman (som förr hade samskogar i dessa trakter). Vives hemman hade även del i denna såg en tid.

Det s.k. sågtorpet, Hildings hus (efter Hilding Olsson, som bodde här till ca 1990), är ett litet inpanelat bulhus i s.k. ofullständig parstugeplan, innehållande stuga, kammarevattensagen2_1_1 och ett ytterst litet kök. Huset härstammar sannolikt från 1700-talet och flyttades hit ca 1850 av Hildings morföräldrar. Det har byggts om ett flertal gånger och beräknas efter pågående restaurering avspegla ungefär samma tidsepok som sågen. Sanda Hembygdsförening köpte torpet 1999 och restaurerar det med stöd av Länsstyrelsen och Fornsalen.

Det finns vandringstigar på vardera sidan av ån uppströms. Den vänstra (västra) går förbi den förvunna sågplatsen och kommer efter ca 600 m fram till en gammal beredskapsförläggning från andra världskriget. Den östra stigen och slingan går genom en mycket vacker kulturskog.

Vattnet i Petarveån kommer från Vallmyr, från Lillatlingsmyr, från Fjälemyr, och från Hajdträsk, från Väte och många andra socknar. Det vattnet har drivit ca 10 andra, nu försvunna eller nedlagda, kvarnar och sågar nedströms före utloppet i Klinteviken. Åns vatten färgades rött av blodet från de gotlänningar som stupade vid Ejmunds bro i juli 1361.

Kvarnen vid Bjästavs

Kvarnen byggdes troligen vid Botvide 1883, vem som uppförde den har jag ej några säkra uppgifter på, men på 1890-talet ägdes den av Ernst Bergman som var ägare till den gamla Botvidegården, som min farfar var hälftenbrukare på under den tiden. Gården övertogs senare av Johan Kristiansson.

1906 köptes kvarnen av min far, Rudolf Pettersson Bjästavs, den flyttades och uppfördes av Karl Öberg, Emil Öberg och Emil Pettersson. Rudolf använde kvarnen inte bara för husbehovsmalning utan enligt bevarade anteckningar (se sid 3) som legomalning till ett 50-tal kunder runt om i bygden, oftast skedde det nattetid för att utnyttja vinden. 1956 gjordes en mindre reparation varvid grannlagsborna hjälpte till.

Vid slutet av 50-talet började den användas allt mindre men underhölls så att kvbjastavs kvarn1_1_3_1 arnverket ej skulle förstöras, därför lades bland annat nytt spåntak på 1974.

De sista åren har frågan varit: Skall den förfalla som så många andra eller rustas upp. Vår önskan har alltid varit att den skulle bevaras. I februari 2004 kom några elever från Högskolan i Visby och dokumenterade allt om kvarnen. Den 7 juli i år beslöt Länsstyrelsen om ett kulturstöd till stolpkvarnen vid Bjästavs och därmed kunde arbetet med renoveringen påbörjas. Att utföra arbetet anlitades två skickliga snickare, Rune Malmros och Kalle Norrby, som på ett förtjänstfullt sätt sökt återställa kvarnen i sitt ursprungliga skick.

Resultatet blev, att fredagen den 22 oktober, efter nära femtio års vila, snurrade åter vingarna. Kanske kan man tala om kulturkrock, då jag från hemmet medelst en modern mobiltelefon, dirigerade Kjell, hur han skulle göra för att få den hundratjugoåriga kvarnen att fungera.

101 test   ,
070-461 certification   ,
1z0-434 exam   ,
350-018 Study Guides   ,
500-260 dumps   ,
CRISC dumps   ,
70-462 dumps   ,
70-486 Study Guides   ,
1Z0-060 certification   ,
70-410 exam   ,
200-101 pdf   ,
500-260 certification   ,
CCA-500 certification   ,
220-902 certification   ,
EX200 test   ,
210-065 certification   ,
MB2-704 test   ,
PEGACPBA71V1 test   ,
1V0-601 Exam   ,
70-246 pdf   ,
70-412 test   ,
ITILFND exam   ,
70-532 pdf   ,
9L0-012 Study Guides   ,
350-030 Exam   ,
000-089 certification   ,
300-070 dumps   ,
1Z0-061 Study Guides   ,
NS0-157 certification   ,
700-501 dumps   ,
SSCP dumps   ,
640-911 dumps   ,
JN0-360 certification   ,
100-101 test   ,
101 pdf   ,
AWS-SYSOPS exam   ,
300-320 certification   ,
350-060 certification   ,
352-001 certification   ,

FCGIT PDF 1Z1-853 000-635 IT Exam 1Z1-539 A4040-122 ST0-119 Dumps PEGACSA Exam PDF 225-030 Exam PDF 200-155 PDF 920-344 1Z1-599 Certification HP2-B35 IT Exam TMPTE 300-210 Exam 646-202 IT Exam HP0-216 P2180-039 Certification SC0-471 Exam EX0-107 Exam C2010-503 Exam PDF EX0-117 Dumps 920-441 IT Exam C2020-930 250-101 IT Exam HP3-U01 Dumps 310-600 1Z0-895 PDF 9L0-511 VCE C4090-959 Exam PDF 920-461 VCE 000-574 Exam 000-M159 Certification 650-026 Exam 642-274 Exam PDF 250-253 PDF 000-M249 Certification C2180-526 VCE 300-070 Dumps 1Z0-117 VCE 000-023 PDF C_TPLM50_95 IT Exam 1z0-415 IT Exam 090-552 PDF HP2-H29 Exam 650-754 VCE 000-348 VCE

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes