Hembygdsföreningen

Sanda Hembygdsförening bildas
Sanda Hembygdsförening bildades 1923 och man höll sitt första konstituerande sammanträde den 30 september i Sanda skola samma år. Den första styrelsen bestod av ledamöterna: Jordbruksbiträde Karl M Pettersson Ganne, Hemmansägare Hjalmar Vedin Lekarve, Jordbruksbiträde, Handlaren Viktor Johansson Botvide och jordbruksbiträdet Olof Georgsson Varbos samt som ordförande Ludvig Pettersson.

Bygdegården planeras och byggs

Redan den 9 december 1923 börjar styrelsen planera för att bygga en egen lokal och man beslutar att köpa in en tomt av Lantbrukaren Valter Pettersson Sandegårda för 700 kr. Man beslutar också att man ska bygga vedbod samt nödvändiga uthus. För att få in pengar beslutar man också att anordna en friluftsfest och kommitté utses. Ludvig Pettersson gör en skiss till föreningshus som ritare Hejdenberg i Visby verkställer för 5o kr. Under 10 år anordnar man flera basarer och danser för att för att kunna köpa in virke och bräder. Man köper bland annat in ett parti skog av Gustav Olsson Norrgårda. Mer virke sågas och inhandlas efter tagna anbud och en byggritning gjord av Oskar Öberg köps in och godkänns. Så sommaren 1932 börjar man bygga Sanda bygdegård.

Många vill hyra den nya bygdegården
1933 är bygdegården klar och många vill hyra och ha sina sammankomster där. I gamla protokoll kan man se att flera teateramatörsällskap, politiska föreningar, syföreningar med flera använde bygdegården. Det anordnades även danser och konserter både inomhus och ute i parken. Ett piano köps in för 60 kr och 1935 får bygdegården även elektriskt lyse.

Bastu byggs och bygdegården byggs ut
1938 beslutas att bygga en bastu bredvid bygdegården. Kostnaden delar hembygdsföreningen och Sanda Röda korskrets på. Under åren görs flera förbättringar bland annat nytt eternittak och modernare inredning i bygdegården. 1990 görs en större tillbyggnad av bygdegården och ett nytt kök, stor entré och flera toaletter tillkommer.

Vattensågen och Hildings torp

Petarve vattensåg hade under lång tid inte använts och kraftigt förfallit. Men eldsjälen Edvin Norragård tog 1975 initiativ till ett möte för bevarande av sågen. Delägarna tillsammans med hembygdsföreningen samt ett flertal enskilda genomförde därefter en restaurering av vattensågen följande år. 1977 överlät delägarna Hugo Johansson, Magnus Bäckstäde och Gösta Melin äganderätten till Sanda Hembygdsförening. Bredvid vattensågen ligger ett litet hus som kallas Hildings torp som hembygdsföreningen fått i gåva? Det är enkelt inrett med två bäddar och sommartid hyrs torpet ut veckovis.

Stationshuset och Gullinmuseet
När järnvägslinjen lades ner köptes stationshuset av De Ungas Förbund, senare ombildad till Sanda Missionsförening av EFS. Det är Sveriges äldsta arbets/syförening som bildades redan 1871 och som ännu har stationshuset som sin samlingslokal. Men 2010 beslöt EFS att sälja huset till hembygdsföreningen som därefter har renoverat lokalerna och byggt nytt uthus enligt gamla förlagor. Den internationellt kände jazzmusikern Lars Gullin föddes den 4 maj 1928 på järnvägsstationen i Sanda och en arbetsgrupp från hembygdsföreningen har gjort en permanent utställning om hans liv som invigdes 2011. Varje sommar sedan dess arrangeras flera jazzkonserter och evenemang med både kända och okända jazzmusiker i stationshuset.

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes