Sandpappret 2006

Åter till alla Sandpapper

Till Sandpappret 2006

SANDPAPPRET JANUARI - JUNI

Juli    Augusti    September

Oktober    November     December

DECEMBER

Åter till toppen

NOVEMBER

Julmarknad
Sanda bygdegård

Lördagen den 25/11 kl. 11 - 16

Försäljning av bl.a.
Godis, trasmattor, kransar, julpyssel,
stickat m.m. m.m.
Kaffeservering  -  Barnhörna

Har Du något att sälja? Det finns ännu bord att hyra.
Ring Åsa, tfn 24 20 16

Välkomna!

Medarrangör: Sanda Hembygdsförening

Visning och malning
i kvarnen vid Bjästavs

Lördagen 25/11, kl. 10 - 11

Välkomna!

Ur minnenas arkiv
Av Henna Carlsson

Eftersom jag slutade min berättelse förra gången om den 1 september 1939 vill jag här gå tillbaka i historien och se vad som hände i världen detta ödesår.

Den 2 februari avgår den tyska riksvärnschefen von Blomberg. Hitler blir överste och krigsherre.

Redan den 11 mars tågar tyska trupper över Österrikes gräns. Den 14 mars intågar man i Wien. Den 16 mars hemställer den svenska regeringen om förstärkt beredskap och den 23 mars fastställer riksdagen 1 maj som fridag.

Tyska trupper besätter även denna månad Slovakien och Tjeckoslovakien upphör att existera som självständig stat. I april ockuperar italienska trupper Albanien. Kort därefter inför Storbritannien allmän värnplikt. I maj månad ingår Italien och Tyskland en militär allians. Därefter sade Tyskland upp vänskapsavtalet med Polen. Natten till den 24 augusti undertecknas i Moskva, vänskapspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen.

På morgonen den 1 september överskred tyska trupper gränsen till Polen. Två dagar senare meddelade Chamberlain i radio att Storbritannien nu befann sig i krig med Tyskland.

”Allt jag strävat efter och hoppats på befinner sig nu i ruiner.” Några timmar senare lämnade Frankrike sin krigsförklaring. Andra världskriget hade därmed inletts.

Ett par veckor senare anföll Sovjetunionen Polen och erövrade stora delar i landets östra del. Den 27 december kapitulerar Warszawa för de ryska trupperna. Den 30 november anfölls Finland av sovjetiska trupper och det så kallade finska vinterkriget hade därmed inletts.

Åter tillbaka till det som hände i vår omgivning. Sverige var ju ett neutralt land så vår förhoppning var ju att vi inte skulle bli indragna i kriget. Alla hoppades på att det inte skulle bli så långvarigt. Omställningen för oss alla var påtaglig, den produktiva befolkningen var helt plötsligt borta. Det fanns bara äldre och barn och ungdomar som inte var värnpliktiga. Den första tiden var för många mycket besvärlig. Åren innan krigsutbrottet var det nog många i vårt land som såg ljust på framtiden och förhoppningen var väl att vi skulle lämna stämpeln om lort– och fattigsverige, men så blev det inte, kriget stoppade den drömmen.

Några år innan kom ju lättviktsmotorcykeln, som gjorde det lättare för många som hade långt till sina arbeten. En del for ända till stenbrotten på norra Gotland för att hitta sin bärgning. Bilar var inte så vanliga, ett par tre bilar i varje socken. Helt plötsligt fick man ingen bensin och olja och de bilar som fanns beslagtogs av kronan. Eftersom vår belysning i hemmen bestod av fotogenlampor måste vi övergå till karbidlampor. Ljuset från en karbidlampa var betydligt bättre än det gula sken som fotogenlampan gav. Nackdelen var att karbidlampan måste laddas om till varje kväll. Hemma blev det min uppgift att göra rent lamphuset och ladda med ny karbid och vatten, så det var klart till kvällen. Man skulle helst vistas utomhus vid omladdningen för att undvika den obehagliga lukten.

En annan uppgift var att se till att inget ljus kunde synas utanför fönstren. Alla fastigheter var ålagda att ha mörkläggningsgardiner. Vi tillverkade av kartong fästade på två ribbor som man satte för när lampan tändes. Eftersom vi bara hade två fönster var problemet inte så stort.

Den militära verksamheten kom att prägla vardagen på Gotland. Innan man kom till rätta med att skaffa förläggningar till alla, var oredan ganska stor. Här i Västergarn blev det en förläggning i den fastighet som idag ägs av Anders Fors och ligger snett emot Hamnvägen. En del låg på Strandvägens pensionat. I Myrgrens äng, mitt emot festplatsen, byggdes en lägerhydda som kallades Dunderhyttan, på den fastighet som idag ägs av Tore Karlsson. På Kronholmens pensionat var en förläggning i den röda tegelvillan för en grupp luftbevakare. Där var överbyggt ett torn på taket, där vakten var placerad. Denna förläggning var bemannad av frivilliga äldre och även en del unga grabbar. Vid Vives i Sanda byggdes baracker, där ganska många var förlagda. Militären byggde taggtrådshinder och mindre värn längs kusten som skydd mot kommande invasion.

En händelse i socknen, som är värd att notera, är att en ny bro över ån från Paviken byggdes och vägen blev omlagd en bit över bron där den anslöts till gamla vägen. Anledningen till att man inte fortsatte genom samhället var att fastighetsägarna motsatte sig utflyttning av vägen. Även allén som fanns på den tiden var en känslig fråga, att en rad av träden måste offras. Det blev ett långvarigt stopp, först en bit in på 50-talet var tvisten löst och vägen blev flyttad.

I samband med brobygget måste även ett litet hus, som stod i ängen alldeles söder om nya bron, flyttas. I detta hus bodde en äldre man, som kallades för Lexen. Huset var så illa placerat att varje vår var det kringflutet av vatten och knappast beboeligt. Man högg två granar i skogen och ställde huset på, när det blev bra slädväg, släpade man huset till Mafrids. Albert Öberg som startat lastbilsrörelse utförde transporten.

Denna höst arbetade jag som dräng vid Oskar Gabrielsson vid Mafrids. Jag bodde tillsammans med sonen på gården i drängstugan, min del av jobbet var att sköta hästarna. Det fanns även en finsk flicka som piga på gården. Hon hade kommit till Gotland innan krigsutbrottet för hon hade en äldre syster i Västergarn.

Västergarn augusti 2006
Henry Carlsson

Välkommen till socknen!

 Kärleken har fört Linnéa Lidström till Boterarve i Sanda.

Där bor hon nu tillsammans med Rikard Österlund. Hon har flyttat från Kusmark, ca 2 mil från Skellefteå och efter bara 5 dagar på Gotland har hon fått jobb på café Ringduvan i Visby.

Hon gillar djur och  långa promenader och det kan hon säkert få glädje av i Sanda.

Familjenytt

Vigsel
Lördagen den 2 september vigdes Emma Larsson och Ronny Öberg, Mafrids Västergarn i Västergarns kyrka.

Dödsfall
Gärda Edvardsson, Stelor Västergarn avled den 1 oktober, hon var född 26 mars 1915. Begravningen skedde i Västergarns kyrka den 13 oktober.

Grattis!
Gotlands trädgårdssällskaps årliga pris gick i år till Bengt Jönsson och Jan Andersson vid Tjautet i Västergarn. De har där skapat en underbar oas på en 6 000 kvadratmeter stor skogsbacke. Bengt och Jan är vinterfastlänningar från Valhallavägen i Stockholm. Passa på när det är ”Öppen trädgård”, kanske visar de sin trädgård då.

Det kom ett brev…
I förra numret efterlyste jag brev och genast kom det ett från Manuela Lundqvist, Stockholm. Hon har växt upp i Klintehamn och läser Sandpappret och allt som hon kan hitta på nätet om Sanda. Hon gillar Hennas berättelser mycket och vill lämna famnen full av rosor till oss som arbetar med Sandpappret. Det tackar vi för.

Gunvor

Syföreningsauktion

Fredagen den 17 november, kl. 19.00
i Ungdomsgården Sanda

Andakt  -  Kaffe  -  Lotterier
Försäljning av handarbeten, bakverk  m.m.

Välkomna!

Sanda EFS

Sanda Centerkvinnor har
Höstmöte med ”Vi vet vad”

Hos Anki Wallin
Måndagen den 6 november kl. 19.30

Välkomna!

Första söndagen i advent
Söndagsgudstjänst
i Västergarns kyrka

Söndagen 3 december, kl. 12.00

Körsång
Kyrklunch i Hembygdsgården - 60 kr

Vi räfsar vid Hembygdsgården
Lördagen den 11 november, Kl. 10.00

Medtag räfsa.
Vi bjuder på varm korv

Välkomna!

Västergarns Hembygdsförening

Västergarns Hembygdsförening
håller extra möte
onsdagen den 15 november kl. 19.00
i Hembygdsgården

 Ärende:
Information och diskussion med anledning av
ombyggnad av köket i Hembygdsgården.

Fastighetskommittén har gjort förslag till ombyggnad
och beräknat materialkostnaden till ca 30 000 kr.

Tanken är att det mesta arbetet skall utföras ideellt
med start i januari 2007 för att vara klart under våren.

 Vad kan Du bidra med?
Snickra, måla, lämna bidrag till målarfärg,
teckna andelar etc.?

Alla är välkomna till mötet för att diskutera förslaget
och lämna synpunkter.

Västergarns Hembygdsförening - postgiro 876441-7

Styrelsen

Visafton med allsång

Fredagen den 10 november kl. 19.00
i Västergarns hembygdsgård

Lätt förtäring till självkostnadspris

Varmt välkomna!

Västergarns Hembygdsförening

Efterlysning!

Bygdegårdens kök saknar grytlappar.
Har Du några stora, rediga grytlappar
som Du kan avvara,
så tar vi gärna emot dem.
Hör av dig till Gunnel Wallin eller Ove Norragård

Styrelsen

Julklappstips

Från Gutabygd 2006

Finns att köpa hos Gunnel Wallin,
tfn 24 20 25 för 170 kr.

I år kan man läsa om flygpionjärer, slipskårestenar, baptister på sudret och ett rövarband i Burs och mycket mera.

Hur har Kristin det på Nya Zeeland?

Det är ”busy time” på farmen skriver hon den 11/10. Nästan alla getter har kiddat och ska mjölkas, alla killingar ska matas och de har köpt 70 kalvar som matas med den mjölk som de inte förmår göra av med till ost och yoghurt. Yoghurten hälls på flaskor och säljs på marknader och liknande. Gräset i hagarna skall bevattnas och elektriska staket skall flyttas.

Det har kommit 50 nya praktikanter från Nordamerika och Europa, det blir många nya kompisar för Kristin, många fester också antar jag.

En helg simmade hon med delfiner i Stilla havet, vid en plats som heter Akaroa, en jättefin plats inuti en vulkan med magiskt blå-grönt vatten.

Mer om Kristin, som nu är säker på vänstertrafik, i nästa nummer.

”Tavlar är väl ingen konst”

Teater i Sanda bygdegård
Torsdagen den 23 november kl. 19.30

Gotlands Länsteater gör en bygdegårdsturné
Skådespelare: Evert Jansson

 ”Den lokala bygdegården har haft turen att få besök av den kände konstvetaren Sven A Ohlsson, som ska hålla ett föredrag om gotländsk konst. Dessvärre får han förhinder i sista stund. Katastrofen står för dörren men vaktmästaren Olle vet på råd… ”

Denna roliga och underfundiga monolog av Ulf Palmenfelt framförs av Evert Jansson.

Efter teatern blir det kaffepaus
tillsammans med Evert.

Anmälan till Ingrid Ekendahl på kvällstid
Tfn 24 0701 , 070-2745013

Välkomna!

Turnén görs i samarbete med Bygdegårdarnas Riksförbund & Vuxenskolan

Åter till toppen

OKTOBER

Cykeltipspromenad i Sanda
Lördagen den 14 oktober

Start vid Sanda bygdegård mellan kl. 10 - 12.
Cykelfärd till olika stationer där socknens föreningar
 presenterar sig och ordnar en praktisk aktivitet.
Medtag penna.

Vid vattensågen finns varm korv och
vid ungdomsgården serveras kaffe

Dagen avslutas med
Middag, prisutdelning och Pub i
Sanda bygdegård

Middag kl. 19.00
Kroppkakor och gotländsk äppelkaka

Vill Du äta, anmäl senast 12 oktober till
Lars Österlund, tfn 24 21 25 eller
Gunnel Wallin, tfn 24 20 25

PUB kl. 21 - 01
Dans till DJ

Välkomna!
Sanda Hembygdsförening

Ur ett gammalt radioprogram
Av Anna-Lena Wassberg

I slutet av 1960-talet hjälpte jag Ingegerd Hamberg på Lokalradion med skolprogram och sedan blev det fler och fler program under många år. Mitt första söndagsmorgonprogram handlade om Sanda, den socken vi då bodde i. Det var 1973 och Sanda var en avflyttningssocken på den tiden.

Mina gäster i programmet var Carl Ahlberg, Artur Bäckstäde och Erik Olsson. Här vill jag återge en del av vad de förstnämnda hade att berätta. Erik Olsson har nog många redan hört berätta om sin skolväg och sin barndom.

Carl Ahlberg hade forskat mycket i Sanda socken och dessutom var han riksantikvarieämbetets ombud. Han bodde där nu familjen Malmros bor. Den viktigaste förändringen var, tyckte han, när tågen försvann. Tåget var en viktig del av samhället. Vid stationen samlades man och tittade på folk. Någon kunde ju vara full. Det hände emellanåt. Så var det posthämtning vid stationen. Ungefär 30 familjer fick sin post vid poststationen vid järnvägsstationen i Sanda.

Själv hade Ahlbergs familj lantbrevbäring och det fick de övriga familjerna i Sanda senare också.

Posten kom från Visby och skulle delas ut till Sanda - Eskelhem och Västergarn - Tofta. En man vid namn Emander, som bodde i en liten stuga mitt emot kyrkan, var en av de två som körde ut posten i socknen. Han körde med häst och giggkärra. Hästen var ovillig att gå, så Karl minns hur Emanders arm ständigt ryckte i tömmen för att hästen inte skulle somna. Emander körde mot Eskelhem från Sanda station och delade ut posten längs med vägen. Sedan hämtade han posten vid Eskelhems station, som också låg i närheten av den kyrkan och delade ut posten i Eskelhemsbygden.

”Det var en stor förmån vi hade, som bodde längs med vägen,” tyckte Carl Ahlberg. ”Järnvägen var också viktig för tidhållningen. När vi var i åkern kom tåget från Roma klockan tio och då skulle vi ha kaffe. När tågen slutade att gå, då måste vi ha något annat att hålla oss efter. Då blev det flyget Moskva - Köpenhamn vi hade att rätta oss efter.  Det passerade vid tiotiden. Det pågick i fem år. Efter det fick vi låta bli att dricka kaffe.”

”Den gamla skolan”, berättade Carl vidare, ”låg vid vägkanten snett emot kyrkan. Det var tre kilometer hem ifrån vårt och man kunde gå flera gånger om dagen till och från skolan. Det var ingen, som klagade på det då.”

Lärarna var, i småskolan Elin Lindström, sedermera prostinnan Rohnqvist, och folkskollärare Tigerström.

När vi hade slöjd, satt Tigerström och läste ur ”Svenskarna och deras hövdingar” (nyutkommen då) Då öppnade hans fru dörren och röt: ”Kallas det för att slöjda det?!” ”Det är min sak, det” svarade han.

Tigerström la ner mycket arbete på religionsundervisningen. Då hade kyrkan kontroll över undervisningen i skolan och gamle kyrkoherden Gadd var ofta inne i skolan och satte skräck i oss.

Det gjorde Tigerström också, för ibland var han vårdslös med spriten och då var han inte på det goda humöret. Men han gjorde så gott han kunde. Han sa, att vi var imbecilla och det hade han nog rätt i. Med så många barn i samma sal, så kom nog det imbecilla fram.”

 Så berättade han om väderkvarnarna i socknen. Det fanns lämningar efter 14 stycken väderkvarnar, men bara en kvarn finns kvar i Carl Ahlbergs trakter och en i Vives grannlag.

Det fanns vattenkvarnar också. Carl berättade vidare: ”Det var ett väldigt krig om vattnet. När den som hade kvarn längst från sjön dämde upp sitt vatten, då gick inte de andra kvarnarna. Då blev det bakvatten och vattenhjulet snurrade inte. Vid normalt vattenflöde var det t.ex. vid Petarve väldig kraft i det hjulet.

Kvarnen vid Bäckstäde brann upp 1895 vid midsommar. Min pappa var den förste som kom dit. Han kom just hem på natten och såg att det brann, så han gick dit. Han kände att det luktade fotogen. Han ringde till polisen och berättade vad han sett och känt och han hade också sett spår i gräset, som ledde åt ett visst håll.

Ja, kvarnarna fyllde sitt ändamål och det var idylliskt med dem.”

Så berättade Carl Ahlberg om kyrkan och den inre restaurering de gjorde av kyrkan år 1956. Det var Erik Olsson som basade för det arbetet. Han nämner också bildstenen de fann under kyrkgolvet. Det är den största bildsten som nu finns inne på Fornsalen. Karl tyckte att det livsträdet, som ristades in på stenen på 400-talet, ser ut som en julgran. Gotlands första julgran?

Han berättade också om att det funnits en stiglucka vid kyrkan och att den ”kom bort” och att socknen inte hade råd, att få den tillbaka. I denna stiglucka brukade Sandberg, ”som bodde vid sågen under granarna”, lägga fiolen, som han hade med sig till kyrkan. Efter högmässan blev han inbjuden tillsammans med andra till prästgården och så småningom blev det dans på gårdsplanen. Då hämtade Sandberg fiolen i stigluckan.

Carl Ahlberg dog år 1974.

Genomgående i programmet från Sanda 1973 spelades musik av Bäckstädetrion. Trion bestod av Edvard Bäckstäde och sönerna Artur och Erik. Det var Artur Bäckstäde som berättade i programmet. Det var pappan som inspirerade och lärde sönerna att spela. De bildade en trio och fick spela på bröllop och andra fester. Artur mindes att det första bröllopet de spelade på var år 1924 då Glifberg i Ekeby gifte sig. Då spelade han ihop med Oskar Herlitz.

Brodern och han blev anlitade att spela på ett arrangerat ”äkta” gotländskt bondbröllop, som gick av stapeln i Seglora kyrka och på Högloftet på Skansen. Dels så spelade de brudparet fram ända in i kyrkan och efteråt satt till häst och spelade fram till Högloftet. Vid bröllopsmiddagen fick de spela ”staikstriken” och ”skålstycket”.

1957 spelade Bäckstädetrion in 14 skivor gotländsk folkmusik. Karl Hägg kom med i trion när pappa Bäckstäde slutade, så de var en trio i alla fall. De hade många fler låtar på sin repertoar, men de hann inte spela in fler skivor.

Välkomna till socknen 

I före detta affären i Sanda bor nu en tvåbarnsfamilj som flyttat hit från Atlingbo. Det är Ola Arvidsson och Susanne Wiesand med barnen Arvid och Sally.

Ola är reklamman, arbetar på reklambyrå i Visby, Susanne är produktutvecklare och ekonom på Imse Vimse i Visby, ett företag som sysslar med tygblöjor och barnartiklar. Företaget finns i Visby och exporterar det mesta av sina produkter till utlandet. Arvid är 12 år, förutom skolarbetet sysslar han med kampsport och spelar cello. Sally är 9 år och gillar djur, bl.a. sina kaniner. Båda två går i skolan i Sanda.

I När har familjen en fiskebod och en tvåmänning, vilket innebär att de tillbringar en del av sin fritid där.

För ett tag sedan flyttade Vivianne Dahlberg till Klintehamn och sålde sitt hus vid Sanda Prästgården 214 till Susanne Ryderholm med dottern Jenny. Susanne flyttade från Stockholm 2004 och bosatte sig då i Klintehamn. Hennes pappa är från Havdhem så hon har alltid längtat till Gotland. Hon arbetar i resursteamet inom äldreomsorgen på södra Gotland, vilket innebär att hon träffar många människor och det trivs hon med.

Dottern Jenny är 18 år och går på bageriprogrammet på Donnersgymnasiet. Susanne har också en son, Conny 21 år, som bor kvar i Stockholm.

I hemmet i Sanda finns också hunden Pepsi.

När jag ringde till Susanne skulle hon just ge sig iväg för att utöva en alldeles ny hobby, spela saxofon.

För några veckor sedan fick jag ett kort på posten. Det är från Charlotte och Magnus Jönsson. De skriver att de från och med 1 oktober bor vid Sanda Runne, vid havet söder om Västergarn. De har flyttat hit från Malmö. Magnus kommer att arbeta som ekonom på Barn– och utbildningsförvaltningen i Visby och Charlotte blir förskollärare vid förskolan Torpet i Vibble. Därmed får Sanda Hembygdsförening två nya medlemmar.

Via e-post har jag fått ett annat brev. Det är från Gun Wallier, nyinflyttad sedan några år i Tofta. Hon har kommit i kontakt med Sandpappret och undrar om hon får bli medlem trots att hon inte bor i socknen.

Svaret blir: Naturligtvis får hon det, alla blir glada över nya medlemmar i föreningen.

Det är roligt att få brev…

Gör som Charlotte, Magnus och Gun. Skriv ett brev till mig och berätta om du är nyinflyttad, fått barn, fyllt år, gift er ... Jag har ibland svårt att få tag i er som har något att berätta.

Gunvor

Familjenytt

Den 7 september 2006 avled Dolly Bogström, Sanda Bjästavs. Hon föddes den 16 juni 1930. Begravningsgudstjänst hölls i Västergarns kyrka den 26/9 och hon gravsattes på Västergarns kyrkogård.

Är bygdegårdens verksamhet hotad?

Yttrande angående länsstyrelsens svar på vårt överklagande av BN:s beslut om positivt förhandsbesked på ansökan om bygglov på fastigheten Sanda Sandgårde 1:18

Sanda Hembygdsförening bildades 1923. I början på 1930-talet beslöt man att bygga en hembygdsgård. Martin Eliasson skänkte ett lämpligt markområde för uppförande av en sådan byggnad och 1933 uppfördes en ny bygdegård. Den har nu funnits i över 70 år till glädje för socknens befolkning. Den används till bröllop, begravningar, fester och danser, studiecirklar, ungdomsarrangemang, ja allt tänkbart man kan behöva en lokal till. Det finns även en park med musikestrad och utedansbana som används vid ett flertal gånger under sommaren.

De nuvarande arvingarna till Martin Eliasson vill nu sälja fastigheten Sandgårde 1:18 och har beslutat att stycka av tomter för att erhålla största möjliga vinst. Det har vi ingen synpunkt på. Däremot är vi missnöjda att man placerar en tomt precis i angränsning till vår tomt. Tomterna är mycket stora, ca 3 500 kvm. Vi kan inte förstå varför man inte kan visa lite hänsyn och minska tomterna lite eller flytta en tomt till ett lämpligare ställe på den 370 000 kvm stora fastigheten.

Det har allaredan tidigare beviljats bygglov nära oss, som vi varit i konflikt med. Länsstyrelsens svar på vårt överklagande är: Vid eventuellt klagomål kan er verksamhet komma att begränsas.

Vad är det ni håller på med? Det är så man inte tror vad man läser, det är nästan så man tror att ni inte har läst tidigare inlägg i vårt överklagande, vi har varit här i över 70 år, men vi kanske blir tvungna att avveckla vår verksamhet bara för att man inte vill visa lite hänsyn och lämna en liten frizon mot vår fastighet.

 Med vänlig hälsning
Sanda Hembygdsförening
Nils-Ove Norragård, ordf.

Teater i november?

Hembygdsföreningens styrelse jobbar på att få ut Länsteatern till Sanda en kväll i november.

Hur har Kristin det på Nya Zeeland?

Det är vår på Nya Zeeland och nu föds alla killingar så nu har Kristin och de andra på gården mycket att göra, men det hindrar inte henne att göra spännande och roliga saker på fritiden.  Hon har åkt skidor en hel söndag i berget Mt Hutt, badat i pooler uppvärmda av varma källor, spelat paintball och fått fullt av blåmärken.

Hemma på gården är det fullt upp med alla födande getter, Kristin och Malin, en annan svenska, har tillsammans förlöst en get som var förstföderska. Det var kämpigt men efteråt var de två tjejerna lyckliga.

Det här är den jobbigaste tiden, killingarna skall sorteras, ungarna skall lära sig dricka från en cafeteria = tuttar på väggen. De har olika mjölkgrupper, den fina mjölken får inte blandas med mjölk från nykillade getter. De nykillade getterna får vara i en egen grupp i fem dar.

Killingarna är söta men de biter Kristin i armarna då de tror att hon är mamma get, de bufflas och gnager på allt, gummistövlar, tyg m.m.

Kristin blir duktigare och duktigare, nu har hon lärt sig diskrutinerna i mjölkrummet så hon kan klara av en mjölkning själv.

Läs mer om Kristin i nästa nummer.

/Gunvor/

Vems är katten?

En liten mager och raggig kattunge som är mycket kelen och spinner mycket har bestämt sig för att bo hos oss.

Den har antagligen gått vilse från sitt hem eller så är det en så kallad sommarkatt som bara har övergivits av sina ägare som har rest hem. Katten är helsvart, ganska långhårig.

Är det någon som vet något om den eller eventuellt vill överta den?

Hälsn. Ove och Marie Anne, tfn 24 20 13

Gutavågen

SANDA
vs
VÄSTERGARN

Bakpärken!
Klass 3 mot klass 1 och så var det med det! Vi hade för avsikt att skaka Västergarn direkt denna dag men var nog lite överspända, det blev en sömnig tillställning som aldrig kvicknade till från våran sida. Västergarn med Per Widing i spetsen såg till att det inte blev alltför spänt. Vi ledde dock andra pärken med 10-0- 

Löpningen!
3 stycken löpare från vardera lag skulle göra upp. Vår kanske starkaste gren med bröderna Sonny och Mauritz Westergren i spetsen började med 0-1 underläge när Per Widing ilade i mål före Roger Jacobsson. Mauritz kunde med visst besvär besegra Bengt Öberg i omgång två. 1-1 efter 2 omgångar, precis som det skall vara. Avgörandet stod mellan Sonny Westergren och Björn Hansson där Sonny var snabbast.

Dra hank!
Tunga Västergarn fick vara favoriter i denna gren. Men på något sätt lyckas vi vinna denna gren med 2-1 genom fina insatser från Roger Johansson och Roger Jacobsson.

Stångstötning!
Defilering av Västergarn som vann med 4-1. All heder åt Thomas Pettersson och Roger Jacobsson som både fick upp den och runt den. Vi kommer att ligga i hårdträning till nästa års våg när egen stång tillverkats. Lite kuriosa var att Roger Larsson var absolut snabbast med stången uppe.

Längdkast med varpa!
En gren borde vi vinna ganska komfortabelt men med svidande minne från 2005 kunde allt hända. Lika spännande då som nu blev det, allt hängde på den sista kastaren. Sist ut från Sanda var Thomas Pettersson som mötte Karl Högvall, i sista kastet drämde Thomas till med dagens längsta kast som Karl inte kunde svara på. Vinsten var ett faktum.

Första gren: Bakpärk 0-1...10-40...20-40
Andra gren: Löpning 1-1...Roger Jacobsson - Per Widing...Mauritz Westergren - Bengt Öberg...Sonny Westergren - Björn Hansson
Tredje gren: Dra hank 2-1...Roger Jacobsson - Petter Gullin...Roger Johansson - Karl Högvall...Roger Larsson - Olof Widing
Fjärde gren: Stångstötning 2 - 2...Thomas Pettersson - Petter Gullin...Thomas Holmqvist - Bengt Öberg...Roger Johansson - Olof Widing...Roger Jacobsson - Björn Hansson...Roger Larsson - Per Widing
Femte gren: Längdkastning med varpa 3-2...Tomas Holmqvist - Björn Hansson...Roger Larsson - Petter Gullin...Roger Johansson - Per Widing...Sonny Westergren - Olof Widing...Thomas Pettersson - Karl Högvall

Summa summarum!

Sanda tog alltså hem denna prestigefyllda våg mot Västergarn till slut och utjämnade till 1-1 totalt. Det satt emellertid långt inne och precis som år 2005 hängde det på sista gren och den sista kampen. Mer spännande än så kan det inte bli. Dagen avslutades med grillning på Sanda IP. Vi i Sanda vill tacka Västergarn för en trevlig våg och hoppas det kommer fler.

Med vänlig hälsning!
Sanda Våglag

 Sanda IF
Klubbmästerskap i varpa och pärk

Lördagen den 23/9 avgjordes KM i varpa, disciplinen för dagen var centimeter sten. 15 stycken kastare kom till Sanda IP denna otroliga septemberdag. Vi delade in oss på 3 mål och kastade sedan 2 kulor var.

I ungdomsklassen ställde två grabbar upp, Simon Andersson och Edwin Andersson. Efter 24 kast skilde det endast 1 centimeter dem emellan. Simon tog hem vinsten denna gång.

Vinnare i seniorklassen med minsta möjliga marginal blev Hans Öberg före Agne Broberg. Hans hade 451 centimeter och Agne 452 centimeter. Trea blev Karl-Bertil Öberg med 475 centimeter.

Klockan ett samma dag spelades det KM i bakpärk på Sanda IP, 6 tjejer och till slut 6 grabbar gjorde upp om guldet.

Vi delade upp oss i två lag och rev av en tre pärkar lång match som aldrig höll på att ta slut.

Sanda lag ett med Roger Larsson som pärkkarl kunde till slut stå som vinnare efter en upphämtning i sista pärken som slutade 40-30.

 Ett stort tack till alla som var med denna varma septemberdag!

Med vänlig hälsning
Sanda IF genom Tomas Holmqvist

Västergarns Hembygdsförening
inbjuder samtliga pensionärer
i Västergarn med omnejd
till Hembygdsgården

Söndagen den 15 oktober kl. 14.00

Vi bjuder på kaffe, lite information,
lite underhållning och trevlig samvaro.

Varmt välkomna!
Styrelsen

Klinte filmstudio
Hej filmälskare och välkommen
till höstens filmsäsong.

Lokalen är som alltid Rondo och tiden kl. 19.00

Medlemsavgiften är 160 kr, för det får du se 6 filmer.
Åldersgräns 15 år 

Sockendag och marknad
I Eskelhem

Lördagen den 14 oktober kl. 10-15

Där bjuds du bl.a. På massage, tipspromenad, försäljning av smycken, bröd, honung och hantverk. Centerkvinnorna serverar Janssons frestelse, Röda Korset säljer kaffe.
Mannekänguppvisning och fordonsutställning

Välkomna till höstens första
DANS
i Sanda bygdegård

Lördagen den 28 oktober kl. 20.00

 Nya Pickles spelar upp till dans

Anmäl senast 26/10 till
Ursula, tfn 24 20 45 el. Kjell, tfn 24 20 80

Sanda Dansförening

Solen skiner och det är sommarvarmt
men snart är det jul och dags för

Julmarknad

i Sanda bygdegård lördag 25 november

Vill Du vara med?
Du som sysslar med hantverk, handarbete, pyssel,
syltkok, bakning m.m. m.m.
Boka bord senast 29 oktober hos
Åsa Sjögren Andersson, tfn 24 20 16

VÄLKOMNA!

Åter till toppen

SEPTEMBER

Ny chans att åka gratis teaterbuss till Länsteatern

Länsteatern ger åter föreställningen

Vi betalar inte, vi betalar inte
En fars av Dario Fo

Och precis som i april kan man få åka gratis buss till teatern.

 Tisdagen den 17 oktober ca 18.00 går bussen från Sanda.

Vill du åka med?
Ring till Ingrid Ekendahl,
tfn 24 07 01 eller 0739-844213
senast 2/10.

Biljettpriset är 180 kr/person, men om Ingrid
får fler än 10 personer på sin lista
blir det 20 kr rabatt. Det finns risk
att bussarna blir fullbokade.
Först till kvarn gäller!

På bussen sjunger Evert Jansson och
Anders Alm härligt smöriga
60-talsschlagers

Läs mer på http://www.lansteaterngotland.org.se/

Ur minnenas arkiv
Av Henna Carlsson

I juni 1939 slutade jag skolan. Nu var jag helt övertygad om att skaffa arbete. Jag lånade mammas cykel och åkte till Klinte konservfabrik för att pröva lyckan. Beskedet blev att inne i fabriken var jag för ung för att delta, men på lagret kunde jag nog få hjälpa till. Problemet var att jag hade ingen egen cykel. Pappa fick ta en växel för att jag skulle kunna köpa en cykel hos Edvard Olsson (Kaliben, som han kallades) som startat cykelaffär och verkstad i Sanda, på den fastighet som sedan ägdes av Verner och Lena Olofsson.

Cykeln kostade 120 kr och jag skulle betala 5 kr i månaden + ränta. Jag fick jobba på lagret, sortera och packa burkar i lådor, som skulle levereras till olika uppköpare. Även vid utlastning fick man hjälpa till.

Petter Thungren var bas på lagret, han var en mycket snäll person, vi var två grabbar som jobbade där denna sommar. Vår betalning var 25 öre i timmen.

En dag fick jag tydligen ett hedersuppdrag. Disponent Pålsson kommer in och jag får order att gå till disponentvillan för att rensa och räfsa grusgångarna runt huset. När jag var färdig, kom fru Pålsson ut och bjöd in mig på läsk och kakor, läsk var för mig ovanligt, jag var van vid tomtebrus, som man blandade i vatten.

Innan jag gick talade hon om att gångarna aldrig varit så fina när någon äldre gjort jobbet. Det var första gången utanför hemmet som jag fått ett sådant erkännande. Därför kände jag mig stolt när jag återgick till lagret.

Ibland funderar man i vuxen ålder på sådana smådetaljer. Därför, när jag i 75-årsåldern möter denna kvinna, när hon kommer med rollator, kan jag inte låta bli att för henne berätta  att hon var den första som gav mig ett erkännande och beröm för vad jag gjorde 1939. Hennes glädje går ej att beskriva.

”Varför har du väntat så länge med att berätta, du gör mig så glad.” Det kunde ha blivit för sent.

Den 15 januari 1939 diskuteras i fiskeriföreningen att på hamnen bygga ett hus för saltning och konservering av fisk. Ärendet bordlades dock tills vidare.

Fiskeriföreningen var även kulturbärare, det beslöts att ett lånebibliotek skulle startas och Lennart Klintbergs affär skulle sköta utlåningen, till en kostnad av 10 öre per bok för en veckas lån.

Den 1 september 1939 är för mig och även för många andra en dag som jag har med mig hela livet. Jag hade lovat ”Sven Konne”, Sven Olofsson vid Skallbjörk att hjälpa till på trösken. Jag cyklade därför dit på morgonen och när jag kom fram till vägskälet vid Skallbjörk började kyrkklockorna ringa. I samma stund kommer John Widin på cykel och hans rop hörs lång väg: ”Nu är fanen lös, det är krig. Jag skall nu öppna landstormsboden. Det är allmän mobilisering. Meddela gubbarna i trösklaget.”

De tankar som for genom mitt huvud var rädsla och ovisshet om vad som skulle hända. Förvirringen var total, folk for på cykel, troligtvis de som var krigsplacerade och visste var de skulle inställa sig.

Tröskningen kunde dock genomföras och dagen var till ända, en ödesdag för världen.

Från Gutabygd 2006

Finns att köpa hos Gunnel Wallin,
tfn 24 20 25 för 170 kr.

I år kan man läsa om flygpionjärer, slipskårestenar, baptister på sudret och ett rövarband i Burs och mycket mera.

Röda Korsets utflykt

Det har blivit tradition att Röda Korset anordnar en utflykt varje sommar, i år gick resan österut. Vi var 21 personer från Sanda och Västergarn som med Rosita Fellman som reseledare och Sven och Magnus Bäckstäde som chaufförer gav oss iväg från Sanda kyrka på söndagsförmiddagen.

Första besöket gjorde vi i Vänge, i  Cedergrens Orgelmuseum Bjerges. Alfred Cedergren, 1847 - 1931,  byggde sin första orgel av virke från kasserade tomlådor. Han hann med att bygga ca 1800 orglar under sin livstid. En del av dem finns utställda i missionshuset i Bjerges, och en av museets eldsjälar, Lennart Olofsson, berättade och visade oss runt.

Efter ett snabbt besök vid Lau kälde stannade vi vid Lau kyrka. Det är Gotlands största landsortskyrka och har varit pilgrimskyrka, här kunde pilgrimerna övernatta.  Den är nyrestaurerad, bl.a. har värme installerats, tidigare var den helt utan värme, nu kommer värmen både uppifrån och nerifrån.

Lau kyrka har ett stort triumfkrucifix, antagligen Nordens största. Kyrkan är känd för sin långa efterklang vilket vi provade genom att sjunga en psalm.

Lunchen åts på Gumbalde gårdskrog, och sedan for vi till Ljugarn. Där väntade Hans von Heijne på oss för att få berätta om några av de sex små museer som finns på Ljugarns kulturudde. Vi fick besöka Strandridaregården med tullmuseet,

Fossilmuseet och Strandbygdsmuseet. Museerna är öppna varje sommar och verksamheten hålles igång med ideella insatser.

Innan vi åkte hem bjöd Röda Korset på kaffe med bullar och kakor i Strandridaregårdens trädgård. /Gunvor/

Familjenytt

Födda
Johan och Jessica Kann Wallin har fått en flicka.
Kajsa föddes den 30 juni och var 48 cm lång och vägde3 235 g.
Hon är Ellen och Bengt Wallins 8:e barnbarn och bor i Strängnäs.

Dödsfall
En av de mest kända gotlänningarna har gått ur tiden. Den 8 augusti dog Erik Olsson, Kovik Sanda. Han föddes 27 april 1919. Begravningsgudstjänsten hölls i Koviks kapell och han gravsattes på Sanda kyrkogård. Vi kommer alltid att minnas Erik genom alla de tavlor som finns i så många samlingslokaler på Gotland och de böcker som finns att låna på våra bibliotek.

Många kände också Astrid Friborg, Västergarn. Hon efterträdde sin mamma som poststationsföreståndare i Västergarn 1939– 1961 och efter det  körde hon postbilen i många år. Astrid föddes den 17 december 1917 och dog den 10 augusti 2006.

Hur har Kristin det på Nya Zeeland?

I förra numret skrev Kristin Österlund om att hon skulle ge sig iväg till Nya Zeeland för att mjölka getter. Jag har fått tillåtelse att läsa hennes dagbok på nätet och ge er fortlöpande information om hur hon har det.

Efter en flygresa på 12 timmar anlände hon den 6 augusti till Singapore tillsammans med andra ungdomar från Danmark och Norge. Därifrån flög hon ytterligare 12 timmar till Ashburton för att i två dagar ha ett seminarium tillsammans med andra praktikanter där de fick lära sig om landet, jordbruket m.m. Sedan var det dags att möta värdfamiljen, hälsa på getterna och pröva på att göra getfetaost.

Hon gjorde en upptäckt, på Nya Zeeland har man parfymerat dasspapper!

Den 21/8 skriver Kristin att hon lär sig mjölka och köra 4-hjuling. Det är bara 50 getter som mjölkar, snart skall 220 honor få killingar - ca 450 killingar skall det bli och då blir det mycket att göra. Nu gör de lite av varje, bl.a. måste de pumpa vatten från gårdsplanen som är översvämmad. Kristin pysslar ibland med att göra namnskyltar till getterna.

Rugby är stort här, man jublar eftersom Nya Zeelands landslag ”All Blacks” har spöat Australien på lördagskvällen. Familjerna samlas för att se rugby.

Den 29/8 berättar Kristin om ett besök på Willowbank, en djurpark där man kan gå bland många av djuren. I en avdelning med lantbrukets djur hittade hon gutefår. Där finns också  kiwifåglar, fåglar utan vingar som ser ut ungefär som en jättestor kiwifrukt med två ben och en lång spetsig näbb.

Kristins adress:
c/o Ev Moorhead
220 Wolfes Road
RD 4 Christchurch
NEW ZEALAND

Kickos barnkryss

Från Kristin Österlund har jag fått några barnkryss att sätta in i Sandpappret. Här får ni det första, förhoppningsvis får hon tid att göra fler.

Varje år anordnar centern i Sanda en utflykt
till en av Gotlands socknar.
Följ med till
Tingstäde
Söndagen den 10 september
Vi träffas vid Sanda kyrka kl. 10.45
för samåkning
eller vid Tingstäde kyrka kl. 12.00
I Tingstäde tar Hans-Yngve Magnusson
hand om oss
och visar socknens sevärdheter.
Ta med mat– och kaffekorg.
Välkomna med!

Efterlysning 1

Försvunnen: Katten Sally, vit/beige-tigrerad hona, försvann från Smiss Sanda den 11/8. Märkt i vänster öra med nummer 9697. Om Ni vet något om Sally ring:
Maja Olsson, tfn 08-39 30 61 alt. 070-733 30 61

Efterlysning  2

Vet någon var ”benställningen”, även kallad bock,  till ett av våra kaffebord i parken tagit vägen? Det finns två till varje bord. Upplysningar lämnas till styrelsen.
Hittelön utlovas.
Mvh. Styrelsen Sanda Hembygdsförening

NU STARTAR VI
SKOGSKNYTT
och
SKOGSMULLE

 Skogsknytt för barn ca 2 - 3 år
Skogsmulle för barn 4 - 6 år

Söndagar med start 17/9, kl. 9.30
Samling vid Gervaldsgården

Anmälan:
Knytt: Julia Sjöberg, tfn 24 20 96
Mulle: Anna eller Anki Wallin, tfn 24 20 17

Hösten är ett bra tillfälle att börja
motionera. Här får ni två bra förslag.

Tisdagar kl. 19 - 21
Motionsdans i Sanda bygdegård
Ledare: Detlef Gräser
Start 5 september

Torsdagar kl. 19.30
Gympa
i Sanda skolas  gymnastiksal
Start: 14 september

Alla välkomna med!

Lördag 14 oktober blir det
Cykeltipspromenad
med efterföljande pub

Mer information i nästa Sandpapper

Åter till toppen

AUGUSTI

Då solen sig sänker där ute
bak Utholmens låga krön
går båtar i flock från Valbyte
till havet, som är bortom ön.
I hundratals år så de färdats,
i släktled från far till son,
de ha icke gett vika - nej härdats
i kampen och stormarnas dån.

Sandpappret 10 år

JUli

 Parken finns bakom Sanda bygdegård
 Kom och hjälp till att lägga ut dansbanan i
Sanda bygdegårdspark

 Chokladtombola, bollkastning, kaffe och korv

 Arr: Sanda Hembygdsförening

 Alla  hjärtligt välkomna till vår härliga park!

Tisdagen den 13 juni invigdes en ny avdelning på Sandlådan. Det är verksamheten i Hejde som nu har flyttat till Sanda. Avdelningen är inrymd i gamla lärarbostaden och kommer att kallas Solstrålen, precis som i Hejde.

10 år - 10 frågor, var med och tävla, Sanda Hembygdsförening står för priserna. Har Du kvar dina gamla Sandpapper är det bara att plocka fram dem och leta upp svaren.

Svarskupong: 10 år - 10 frågor                    Om ni vill skriva ut kupongen markera den och klicka med höger musknapp
                                                                                 på markeringen, välj skriv ut, kryssa i markering i utskrifts rutan. 
Svaren lämnas senast 28 juli till