DECEMBER

Sanda Hembygdsförening

Först ut på banan och tillika försökskaniner var fyrorna, dessa elever är tio år gamla och nästan ingen hade prövat vare sig pärk eller varpa. Söm förstagångskastare kan det vara knepigt att få både snurr och rätt båge på varpan, men vi måste säga att eleverna var mycket duktiga. I pärken var det lite knepigt.

Femmorna hade otur med vädret och när det gäller varpa blir det  extra svårkastat och i pärk blir det våta bollar som inte är snälla mot handen. Trots detta var humöret uppåt och alla försökte göra sitt bästa, talanger i båda grenarna fick vi se. Tyvärr fick vi avsluta tidigare denna dag p.g.a. vädrets makter, men det tar vi igen i vår.

Med facit i hand måste det sägas att samtliga elever var mycket duktiga och att det gått över förväntan rent intressemässigt. Många ville pröva på igen. Det är bara att hoppas att vi får komma tillbaka i vår och kanske få en naturlig koppling till våra träningstillfällen. En önskan som inte är alltför långsökt är att med detta underlag ställa upp med ungdomslag i både pärk och varpa för Sanda IF i framtiden.

Till sist vill vi tacka lärarna och eleverna i årskurs 4, 5 och 6 i Sanda skola för att vi fick komma och visa upp våra sporter.

Med vänlig hälsning Sanda IF:
Ordförande/ Gunnar Levander
Text & bilder: Tomas Holmqvist

Cykeltipspromenad

Lördagen den 22/10 anordnades cykeltipspromenad i Sanda och trots höstens första regnskur deltog ett 30-tal personer. Starten gick från bygdegården. Socknens föreningar deltog med praktiska övningar som skulle poängsättas.

Station 1       Sanda Såg & tröskförening. Vilka är träslagen?
Station 2       LRF. Vid Gunnar Melins gård var det hästskokastning.
Station 3       Sanda Hembygdsförening höll till vid vattensågen där balans och cykel parades ihop.
Station 4       Sanda Röda Kors gav en lektion i Första hjälpen.
Station 5       Hos Sanda IF fick man pröva på tunnvarpa och pärk.
Station 6       Hos Doris i Prästgården fick man visa hur en svensk flagga läggs ihop.
Station 7       EFS ungdomsgård, olika sätt att handarbeta.
Station 8       Sanda Dansförening bjöd upp till dans.

Mellan stationerna fanns det tipsfrågor om Sanda. Här är frågor och svar:

Vuxenfrågor
1.  Hur många invånare har Sanda?                                                                 Svar: 600-700
2.  Vilket år slutade järnvägen att gå?                                                              Svar: 1958
3.  Vilket år byggdes Gunnar Melins kvarn?                                                    Svar: 1882
4.  Vilka träd kommer löven från?                                                                   Svar: Lind, lönn och ask
5.  Under vilken tidsepok bedrevs det malning av mjöl i Tores kvarn?              Svar: 1900-1988
6.  Vilket år borrades det efter olja?                                                                Svar: 1972
7.  Vilket år togs den nya skolan i bruk?                                                          Svar: 1950
8.  Vilket år togs kilen vid kyrkan bort:                                                            Svar: 1968
9.  Vid prästgården finns 3 stenar, vad användes de till?                                   Svar: Avstigningsplats
10. Hur många lanthandlare har det funnits i Sanda från 1930 fram till 1990?    Svar: 11

Barnfrågor
1.  Samma som vuxenfrågan.
2.  Vad drevs tågen med för drivmedel?                                     Svar: Kol
3.  Vad behövs det för att driva en kvarn?                                  Svar: Vind
4.  Samma som vuxenfrågan.
5.  Vad gjorde man i Tores kvarn?                                             Svar: Malde mjöl
6.  Samma som vuxenfrågan
7.  Hur många skoldagar var det i veckan på 1960-talet.             Svar:6
8.  Vad kallas beläggningen på vägen?                                        Svar: Asfalt
9.  Vad kalls den låt som spelas i kyrkan.                                   Svar: Psalm
10. Vad var en lanthandel på 1900-talet?                                   Svar: Livsmedelsbutik.

 På kvällen blev det middag för ett 60-tal gäster samt prisutdelning.
Vinnare vuxen: 1. Håkan Andersson   2. Ann-Christin Wallin
Vinnare barn: Fanny Wallin. Alla barn fick priser.

Kvällen avrundades med Botvidegänget som spelade 50– och 60talsmusik.
Vi vill härmed tacka alla som varit med och hjälpt till på alla olika sätt så att det blev en mycket trevlig dag.

Ingegerd Axell
Styrelsen Sanda Hembygdsförening

I förra Sandpappret berättade Henna Carlsson om hur han fick åka med till Visby för att sälja trädgårdsprodukter. När han fick se trätrottoarerna på Stenkumlaväg visste han att målet var nära. Jag har inte hört talas om trätrottoarer och ”såg” inte förstavelsen trä, utan skrev bara trottoarer. Jag ber härmed om ursäkt för mitt slarv. Det här visar, tycker jag, hur viktigt det är att äldre generationer berättar hur det var förr i tiden för att vi inte skall glömma vår historia.

Tröjor - barn och vuxen, vit, blå, grå                              75 kr
Förkläden - blå, kraftigt tyg                                          175 kr
Böcker:
Från Gutabygd                                                             170 kr
Från Bondarfen till Anglarven - en studie i
gotländsk politisk historia 1900-1970                           150 kr
CD med Gullinmusik                                                    150 kr
Kort med motiv från vattensågen:                   Små - 20 kr,   stora - 100 kr.

Vill Du köpa? Kontakta Gunnel Wallin,
tfn 24 20 25

Vi är många som tycker det är trevligt att se en
 stor gran bredvid gamla affären igen.
TACK till Botvidegänget som fixat detta.

Åter till toppen

Hon började med att på kartor från 1710 och 1970-talet visa var i socknen det finns fornlämningar från sten– brons– och järnålder, vikingatid och medeltid. Genom att lägga kartorna på varandra på ett ljusbord hade hon fört över de gamla vägarna på 70-talskartan.

Därefter bestämde vi tillsammans vad vi skulle titta på under dagen och så gav vi oss iväg.

Första besöket var alldeles bredvid bygdegården, där det finns ett stort gravfält från järnåldern. Här skulle Louise vilja röja och därefter låta djur beta så att det blir tillgängligt för allmänheten.

I Nystugukviar nere i skogen finns Hägråir, ett stort bronsåldersröse, där finns flera rösen och en offerkista. Uppe på stenarna berättade Louise om hur man begravde sina döda under bronsåldern.

Vid Henrikssons Bjästavs finns en skeppssättning som många inte vet om, den skulle Louise vilja göra mer synlig med bl.a, skylt vid vägen.

I Petarve änge tittade vi på järnåldersboplatser s.k. kämpgravar och fornåkrar. Där bakom ett timmerupplag åt vi vår medhavda matsäck i lä för vinden.

Gunvor

I boken ”Mänskar u pasjasar pa Gotland” berättar Erik Olsson en historia om trollen på Hägråir:

Trulli bi Hägråir

Där den gamla klövjevägen gick fram genom Sanda från Eskelhem mot Klintehamn passerade den Hägråir, en stor bronsåldersgrav, och där höll trollen till. Där var det farligt att gå nattetid. Min mormor berättade när jag var barn hur ”trulli skramläde mä pängar äi en stäurar kopparkittel um netarna”. Hon var från Västerby gård en bit ifrån skogen där Hägråir låg. Vägen var en rid– och gångväg. En arbetare från Västerbykviar, Anders Ahlberg, hade arbetat vid Runne Vallins en höstkväll. Då han skulle gå hem över skogen på den gamla stigen, frågade folket i gården om han inte var mörkrädd, för han skulle ju passera Hägråir. Han skröt över att det gjorde honom ingenting, han var minsann inte rädd. Vid Runne fanns en gammal piga, Majen, som då smög sig ut med ett lakan och sprang före till Hägråir. Där satte hon sig, drog lakanet över sig och väntade. Efter en stund kom Anders i mörkret och fick se den underliga vita gestalten. Visst blev han rädd. Han försökte med att läsa Fader vår, men spöket satt kvar. Då försökte han med att läsa den avigt, men det gick dåligt, han klarade inte av det, utan sade: ”Ja gir fanen äi de här, ja gar utikring”. Han vände om och gick stora vägen upp förbi kyrkan till Västerbykviar

till självkostnadspris

 Lördagen den 3 december kl. 19.00

Auktion på handarbeten, bakat m.m.
Kaffeservering  -  Lotterier

Anmälan senast onsdag 7/12 till
Ursula, tfn 24 20 45 eller Kjell, tfn 24 20 80

Stort tack till Gunnar Levander som skänkt vår nya informationsskylt och Nisse Axell som lackat den. Skylten kan beskådas vid kyrkan när aktiviteter anordnas av Hembygdsföreningen.

Styrelsen

 Solen skiner och det är sommarvarmt
men snart är det jul och dags för
Julmarknad
i Sanda bygdegård lördag 26 november 

Vill Du vara med?
Du som sysslar med hantverk, handarbete, pyssel,
syltkok, bakning m.m. m.m. 

Boka bord hos
Åsa Sjögren Andersson, tfn 24 20 16

Ny kopieringsmaskin

Många undrar nog hur det har gått med kopieringsmaskinen och insamlingen till den. Styrelsen meddelar att det har kommit in drygt 13 000 kr redan och en ny kopieringsmaskin är på plats hos Maggie Larsson och Arne Åkerman. Styrelsen tackar alla som skänkt pengar och tar naturligtvis gärna emot mer.

Det här numret blir alltså premiärtryckning för Sandpappret på den nya maskinen.

Det har kommit till min kännedom att en del har problem att öppna Sandas hemsida. Knappar med mera på hemsidan stöds av Javafunktioner och man måste därför ha en Javatolk. 

Dessa åtgärder kan ni göra: 

Kontrollera att Internet-säkerheten är normal.

Kontrollera i ”Internet-alternativ” under ”avancerat” att ni har Javatolken ibockad. (ganska högt upp på listan, bild av en kaffekopp)

Har ni ingen Javatolk kan ni hämta hem den från
http://java.com/sv/download/download_the_latest.jsp
som man installerar och därefter kan man se websidor med javainnehåll/funktioner.

Lycka till!
Susann Norragård

bl.a. Sanda. Ca 400 besökare reste runt i socknarna och besökte Vivesholm, Lars Gullins barndomshem i gamla järnvägsstationen, Åströms däckservice och Petarve vattensåg. Färden gick sedan vidare över Eskelhem, med besök vid Bolex gård och Tjuls nyrenoverade stationshus, till Mästerby och hundpensionatet. Målet var vid Norrbys i Väte och där besågs också Bäcks gård och hembageri.

Ett värmande program med Olle Adolphsons musik, Visby Brass och sångerskan Gertrud Jakobsson från Sanda. Det bjuds på välkända melodier som ”Grön kväll i Margretelund”, ”Trubbel”, ”Nu är det gott att leva” varvat med andra lite mera sällan hörda sånger. Olle Adolphsons lyriska texter och fantastiska melodier är redan klassiska och hans visor med sin alldeles unika ton, tillhör numera vår svenska sångskatt.

Idbullar från Idån

 Me håisar håisäs äid ör Äid-a
u da ja lugar di de läida.
För äidbullar jär gutt
sum skylläs ner me hutt.
Söins sun´n til Sandume Beda

Alla pensionärer i Västergarn med omnejd
är välkomna!
Vi bjuder på kaffe, information och underhållning.

Vuxen hankatt,
Vit med grå-svart huvud och rygg samt en
grå fläck på nosen.
Han finns i Västergarn sedan i somras.
Det börjar bli kallt, katten behöver värme
Och omvårdnad
Tfn. 24 50 53

Kulturhistorisk vandring i Sanda

tillsammans med Louise Berry,
landskapsarkeolog, Länsstyrelsen i Gotlands län
Söndagen 16 oktober kl. 10.00 - ca 15.00

Samling i Sanda bygdegård kl. 10.00.

Där går Louise igenom socknens historia, genom att visa vad fornlämningskartan berättar samt den tidigaste kartan över socknen (från ca 1700).

Efter samlingen som tar ca 1 timme ger vi oss ut i fält och tittar på fornlämningar, gamla vägar, gamla  boställen m.m.

Ta med matsäck för hela dagen, kläder och skodon efter väder. Stövlar eller liknande för terränggående är bra.

Vi samlar ihop oss i så få bilar som möjligt när vi ger oss iväg ut.

 Välkomna till en trevlig dag!

Åter till toppen

Ur minnenas arkiv
Av Henna Carlsson

Man talar och skriver mycket om vikingatid och medeltid. I mina funderingar har jag tänkt att berätta om 1900-talet och hur det är att ha fått uppleva den enorma utveckling som skett under denna tid.

En kort presentation av vem jag är: Mitt namn är Henry (Henna) Carlsson, född vid Mafrids i Västergarn den 4 mars 1926. Min far har berättat att den natten var det full snöstorm, när han med häst och släde fick hämta barnmorskan vid Tjuls i Eskelhem. Min far och mor var båda födda 1886. De fick åtta  barn, tre flickor och fem pojkar. Jag var den yngste i syskonskaran. Pappa ägde gården Mafrids Stora 1:122.

Mafridsgårdarna var som en liten by vid sidan om den centrala delen av Västergarn, där post och telestation, två affärer, två kiosker, två bensinmackar och skola fanns. När man skulle till Västergarn var det att gå eller cykla 3 km, men som regel var cykeln upptagen. Till skolan var det vanligaste att gå tillsammans med alla barn, familjerna på den tiden var oftast barnrika.

Hur var det som barn att växa upp på en gård under 20– och 30-talets Sverige? Mina äldsta syskon hade lämnat gården för att på egen hand tjäna för sitt uppehälle. Min syster, som var 7 år äldre än jag, fick ofta ta hand om mig när far och mor skötte gårdssysslorna.

En bror mellan mig och min syster dog endast åtta månader gammal i kikhosta. Vid 4-5 års ålder fick man hänga med i det dagliga arbetet, man fick tidigt hjälpa till med vissa saker som man klarade.

Eftersom vi bodde i ett gotländskt stenhus, var alltid vedfrågan på vintern en uppgift för oss barn. De stora öppna spisarna krävde mycket bränsle. I ett gårdshus med snickarbod och drängkammare, där mina äldre bröder bodde, fanns även öppna spisar. Där eldade man bara på kvällen när man skulle gå till sängs. För att snabbt få varmt, hade man huggit grangrenar med barren på, i längder på 30 - 40 cm, som staplades och fick torka över sommaren. När man som barn fyllde en stor öppen spis med dessa torra grenar var man snabbt ute för att beskåda gnistregnet ur skorstenen. Detta var vårt fyrverkeri, särskilt vid juletid.

Våra lekar var det vi själva skapade, det fanns snickarbod och resterna efter en gammal smedja, där endast städet var kvar. Pappa var inte så glad när vi slagit spik i huggkubben. Mina bästa lekkamrater bodde på en gård i närheten, detta gjorde att vi varje dag gjorde saker tillsammans. Vi fiskade i åarna och i Vikmyr. Vid jultid innan isarna lagt sig och laken hade lektid, fångade vi, eller som vi kallade det för på den tiden, att vi brandade lake. Vi använde flatbåt med ett lyse i fören för detta skulle ske efter mörkrets inbrott. Ljuset som vi använde var mest karbidlampa, även luxlampa kunde förekomma. Längre tillbaka användes en korg av järn, som man fyllde med tjärved och fäste i fören på båten.                                                                                                                          

Man fångade fisken med håv, man tog bara de stora och släppte tillbaka de små. Båten styrdes inte med åror utan med en stydstake, vilket fordrade en viss teknik, ett samspel att med benen och stakens hjälp styra båten. När isen lagt sig och den var helt genomskinlig använde vi klubba och bedövade fisken med ett slag och plockade upp den med en pilk. Detta kallades synisfiske. För att ta sig fram snabbare på isen använde man skridsko (rundnosar) som spändes fast på skorna med remmar.

Vår och höst, när det var lite vatten i åarna fiskade vi lake med vanliga matgafflar som ljuster. Vi gick barfota och lyfte på flata stenar, där laken stod gömd på dagen. Ibland tappade vi någon gaffel, mamma undrade var de tagit vägen.

Även ryssjor använde vi när vi blev lite äldre. Fisken bestod mest av gädda, abborre, mört och lake. Även kräftor fiskade vi i åarna från Eskelhem och ner till Vikmyr. En gång minns jag särskilt, jag var åtta år och jag var hos min syster och svåger i Eskelhem. En dräng vid Alvene och jag fick besked av min svåger: ”Ta min bössa, åk ut och skjut en kanin till kräftbete.” Vi cyklade ner förbi Alvene gård och vidare ner på skogen. När vi kom till Alvene Pers hus fick vi se en kanin på hans gård, problemet var att den var vit och troligen Pers tamkanin. Men Rune som var äldst sa: ”Per är nog inte hemma”, så det var avgjort, skottet small och Per kom ut,  ilsken som ett bi och det blev en riktig utskällning, men kräftbetet var räddat.

”Enligt handlingarna till planen så kallas den nordöstra vägen Västerbykviar och två lokalgator i planen har utfart till den. Min tanke var att namnet Västerbykviar fastställs i samband med de övriga namnen och att de två gatorna får adresser från den. I övrigt så är det fyra nya vägnamn som behövs. Namnen kan gärna ha anknytning till området eller till exempel ha ett visst tema. Redan befintliga namn godtas inte. Om ni har möjlighet att gå in på kommunens hemsida så finns det en förteckning över fastställda gatunamn där
(www.gotland.se - Bygga och bo - Belägenhetsadresser).”

Hembygdsföreningen vill gärna ha hjälp av er med namnförslag. Ett förslag är Björkhagavägen, andra förslag är namn som kan förknippas med Vivesholm.

Lämna era förslag senast 20 september till Ove Norragård, tfn 24 20 13 eller norragard@telia.com

För 55 år sedan gick Vivan Johansson, Bjästavs Sanda i sjuan i Klintehamn. Då bodde hon i Sproge. Lärare för klassen var Einar Smith och han fick idén att göra en cirkus med sina elever. De tränade och åkte sedan runt med sin cirkus i olika socknar. Den hade tio offentliga föreställningar, tre i Klintehamn, två i Eksta, två i Sanda samt Fårösund, Hejde och Etelhem. Tolvhundra personer betalade inträde, vilket inbringade 3 680 kr. Pengarna användes till en skolresa till Köpenhamn, en lång skolresa på den tiden. De gav också ut en tidning ”Stjärntidningen” i 200 ex, till ett pris av 50 öre.

    Vågen bestämdes att avgöras i bäst av fem grenar och skall alltid börjas med bakpärk. Vågen inleddes alltså med bakpärksmatchen, där Tomas P var pärkkarl för Sanda och Per W var pärkkarl för Västergarn. Västergarn vann matchen med siffrorna 40-20, 40-10.

Därefter var det förlorande lag som skulle välja nästa gren och antal deltagare i denna, alltså Sanda. Sanda valde löpning ca 60 meter med tre man. Löpningen kördes i tre lopp, men en man från varje lag. I denna gren deltog:

Andreas S mot Mauritz W, där Mauritz tog hem segern.
Olof O mot Kent N, där Olof var först över mållinjen.
Martin A mot Gustav B, där Gustav kom i mål först.

    Därmed vann Sanda denna gren med 2-1 och utjämnade den totala ställningen till 1-1.

Eftersom Västergarn förlorade löpningen var det deras tur att välja nästa gren och de valde stångstörtning med tre man, med tre försök var. I denna gren deltog:

Tomas P  - Per W där Tomas stötte längre än Per och vann.
Roger J - Olof W, där Roger kom längre än Olof och vann.
Mauritz W - Björn H, där Björn vann efter ett godkänt försök eftersom Mauritz inte lyckades bryta upp stången.

Tomas var den som stötte stången längst av alla.

Även denna gren vanns av Sanda med 2-1 och i den totala ställningen stod det 2-1 och återigen skulle Västergarn välja gren. Nästa gren blev Dra hank med fem man och bäst av tre försök. Här deltog:

Olof W - Daniel M, med resultatet 2-0
Bengt O - Mauritz W, med resultatet 2-1
Martin A - Roger J, med resultatet 0-2
Olof O - Tomas P, med resultatet 0-2
Per W - Gustav B, med resultatet 2-0

Västergarn vann dra hank med 3-2 och utjämnade den totala ställningen till 2-2 och det var nu spännande inför den sista och avgörande grenen som Sanda skulle välja. Valet föll på längdkastning med stenvarpa med sju man, där man kastar tre försök per man. Här fick alla i lagen delta och målet var att kasta längre än sin motståndare.

Andreas S - Gustav B. Andreas vann.
Martin A - Kent N. Kent vann.
Björn H - Tomas H. Björn vann.
Olof O - Tomas P. Tomas vann.
Bengt O - Roger J. Roger vann.
Olof W - Mauritz W. Olof vann.

Därmed var det så spännande det kunde bli, då ställningen var 3-3 i sista avgörande grenen och resultatet för vågen stod mellan de sista deltagarna i varpan, Per W mot Daniel M. Per vann och kastade även det längsta kastet av alla. Genom detta vann Västergarn Pärk gutavågen mot Sanda IF med 3-2.

Tackar alla för visat intresse och hoppas att detta kan bli en årligen återkommande aktivitet.

/ Carina och Per Widing

Fotografier ifrån gutavågen klick här

Den 22 oktober planerar Sanda Hembygdsförening att anordna en cykeltipspromenad runt i socknen. Socknens föreningar har fått i uppdrag att ordna en kontroll med presentation av verksamheten samt en praktisk tävlingsuppgift.
På kvällen blir det fest i bygdegården med prisutdelning, mat, dans till 50– och 60-talsmusik och pub.
Mer information kommer i nästa Sandpapper.

Torsdag 17 november äger konserten rum i Sanda bygdegård, kl. 19.00.

Vår egen Sandabo Gertrud Jakobsson ger ett program om Olle Adolphson och hans musik tillsammans med Visby Brass.

Ingrid Ekendahl säljer biljetter, 100 kr. Ring 24 07 01.

För ca 1 år sedan hade vi en pubafton med skitgubbe-turnering. Då märktes ett sug efter fler kortkvällar.

Välkomna till socknen

Vid Sanda Stenhuse 310 på vägen mot Klintehamn bor sedan juli 2004 Lilian Pettersson och Linus Sandqvist. Lilian är 26 år och arbetar som personlig assistent i Visby. Linus är 33 år och har sitt jobb på Hassela i Klintehamn. Det var närheten till hans jobb som fick dem att flytta till Sanda. De trivs bra i Sanda, det är lugnt där de bor men de har nära till Klintehamns affärer och service.

Ett annat par som också trivs med att bo i Sanda är Anita Röjsell Jakobsson och Karl-Gustav Jakobsson som sedan 1 augusti i år bor vid Sanda Lekarve 747. Karl-Gustav är musiker, dragspelare och har spelat med Gutebälgarna, Dolle Muthas och många artister på fastlandet. Anita har varit flygvärdinna men verkar nu vara fast rotad på jorden vid sitt hus. De kommer från Gothem, men ville ha ett större hus, fann huset i Sanda som ligger nära havet och passade precis. Just nu är de sysselsatta med att måla och renovera.

Arne Sjögren, Fridensfors Sanda  avled hastigt den 20 augusti 2005. Arne var född 8 oktober 1931 och var av många känd som en flitig debattör i pressen. Begravningsgudstjänst hölls i Sanda  kyrka 1 september.

Två gånger under sensommaren har jag deltagit i utflykter tillsammans med Sanda– och Västergarnsbor.

Den 20 augusti hade Sanda Västergarns Röda Kors utflykt på södra Gotland. Vi besökte först Fide kyrka, såg bl.a. Tyra Lundgrens egenhändigt gjorda gravsten. Göran Ringboms Eldrike i Hamra var nästa stopp, där har han byggt upp krukmakeri, restaurang, glasbruk, smedja och mycket annat. Enkla material som begagnade fisklådor har blivit bord m.m. Lunch åt vi på Holmhällars pensionat och därefter besökte vi Vamlingbo prästgård med Lars Jonssons museum,  Naturum och en vacker trädgård med ett fantastiskt trädgårdsland och en labyrint av majsplantor. Eftermiddagskaffet dracks i Körsbärsgården i Sundre där Marita Jonsson och hennes familj fortsätter att hålla trädgården och caféet öppet. Till sist var vi några som tittade på Guldstenen vid Hoburgen.

Den 4 september anordnade Centerkvinnorna en utflykt till Lokrume. Det har blivit tradition att besöka en socken varje år, först till medlemmarnas hemsocknar. Nu är de slut och vi får söka andra som vill visa sin socken. Familjerna Gardell och Wiginder tillsammans med andra Lokrumebor visade  ett fint änge vid Mörby, ett sojde som drivs av Hembygdsföreningen, gården Lauks som är vackert renoverad i gammal stil och där man bakar limpor i gammal stenugn. Till sist besöktes en privat begravningsplats, den Bliesathska gravplatsen vid Lilla Hammars.  / Gunvor/

Visar film på Rondo
Onsdagar kl. 19.00

28/9       Melinda & Melinda  (USA 2004)
12/10     Hotel Rwanda   (UK 2004)
26/10     Stage Beauty   (UK 2004)
9/11       De feta åren är förbi   (Tyskland 2004)
23/11     Månaden med männen   (Tunisien 1999)
7/12       ???

Välkomna att lösa medlemskap - 160 kronor för sex filmer!

AUGUSTI

Countryfest

med mat och dans
i Sanda bygdegårdspark

Lördag 20 augusti kl. 19.00
COWBOYS orkester

Anmälan till maten senast 17/8,
i övrigt ingen anmälan
Anmäl till Ursula, tfn 24 20 45 eller Kjell, tfn 24 20 80
Vid regn, i bygdegården

 Välkomna!
Sanda dansförening

Sköna konserter i Sanda
I Lars Gullins födelseförsamlingskyrka Sanda några mil söder om Visby gavs, traditionsenligt, söndagen den 4 juli förra året två konserter med årets Gullinpristagare som gästsolist.
De båda konserterna lockade som vanligt många jazzvänner. Man måste beundra och lyckönska den arrangerande Sanda hembygdsförening till att kunna närapå fylla kyrkan vid båda konserterna. Speciellt med tanke på att EM-fotboll lockade i TV. Ackompanjerande band som i år var Anders Barnös kvartett med Lars Sjösten vid pianot, Pelle Karlsson på bas, Sören Holmström på trummor och Anders själv på barytonsax inledde med några fint framförda Gullinkompositioner. Gunnel Mauritzon, som tidigare fått Gullinpriset, sjöng vackert och stämningsfullt ett par av Gullins kompositioner med texter av henne själv och andra författare. Gunnel sjöng både med kvartetten och med Lars Sjösten som soloackompanjatör. Stämningen i kyrkan under Gunnels sång blev starkt förtätad och alla upplevde intensivt magin i Gullins musik. Så var det då dags för Bernt.
Vid den första konserten hyllade Gullinsällskapet honom genom undertecknad med blommor och några ord om hans lysande karriär som jazzmusiker och motiveringen till varför vi valt honom till årets pristagare. Därefter fick vi höra Bernts briljanta tenorsaxspel i fyra tolkningar av kända Gullinkompositioner: Decent Eyes, I´ve Seen, Happy Again och som bejublat extranummer Dyningar.
Vid den senare konserten hyllades Bernt av Visby kommunfullmäktiges ordförande med ord och statyetten som är en del i Gullinpriset. Stipendiet fick Rosengren i samband med en storbandskonsert i Almedalen i Visby i slutet av augusti. Efter den senare konsertens musikaliska avdelning var det dags för ytterligare en hyllning. Vid Lars Gullinsällskapets årsmöte i Stockholm i maj tilldelades Sanda hembygdsförening med eldsjälarna Gunnel Wallin och Rosita Fellman Lars Gullinmedaljen. De fick medaljen för utomordentligt fina insatser med arrangemangen av de mycket uppskattade konserterna till Lars Gullins minne. Per-Anders Sandström och Lars Sjösten från Sällskapet överlämnade medaljen tillsammans med ett exemplar av Jazz Amour Affair, hyllningsskriften till Lars Gullin, författad av Keith Knox. Gunnel och Rosita fick en välförtjänt, varm och lång applåd.
Vi som tågade ut ur kyrkan i julikvällen var uppfyllda av den starka musikaliska upplevelsen vi fått av Gullins musik genom de fantastiska musikerna med Bernt Rosengren i spetsen.
Torbjörn Sundquist - ledamot i Lars Gullinsällskapets styrelse

 Margareta Gottberg och Anders Olovsson
bor vid Ammor 717 sedan en dryg månad tillbaka. De bodde tidigare i Visby och njuter nu av lugnet och friden i Västergarn. Ornitologiska upplevelser i Paviken, båt i hamnen och kyrkans regelbundna ringningar berikar avsevärt deras nya vardagsliv.

Familjesidan

Bröllop
Fredagen den 5 augusti vigdes Linda Malmros och Conny Malmberg i Färentuna kyrka på Färingsö i Mälaren. Linda är dotter till Gunvor och Rune Malmros, Sanda och Connys föräldrar är Bitte och Christer Malmberg, Stockholm. Vigselförrättare var Gunvor Johansson och sången i kyrkan utfördes av Sophie Malmros och Anna-Carin Reymike. Bröllopsfesten hölls på Ängby slott.

60-årsdagar
Den 22 juli fyllde Bertil Olsson, Gervalds Sanda 60 år.

Dödsfall
Karl-Gustav Pettersson, Prästgården Sanda
avled den 21 juli 2005. Han var född 10 maj 1939. Begravningsgudstjänsten hölls i Fröjel kyrka 5 augusti.